En Gallup-undersökning från 2023 visade att anställda i USA generellt sett är ganska olyckliga på jobbet. Antalet som känner sig arga och frånkopplade från arbetsplatsens mål ökar. En studie från HP-plattformen BambooHR sammanställde 60 000 anställda. Analysen visade att arbetsmoralen också försämrats: “Många anställda upplever varken toppar eller dalar – det de uttrycker är snarare en känsla av uppgivenhet eller till och med apati.
Som forskare inom sydasiatiska religioner vill jag påstå att en mindfulnessteknik kallad “nishkama karma” (att agera utan begär) kan visa sig användbar för att navigera i vår moderna arbetsmarknad. Tekniken beskrivs i den antika men ständigt populära indiska texten “Bhagavad Gita”
Gita presenterar en mängd olika “yogas” som är religiösa metoder för att öka människors disciplin. En av vägarna föreslår att man intar attityden av rättfärdig underkastelse – ett slags stoisk jämnmod eller ett känslomässigt lugn. På en arbetsplats kan det innebära att man utför sina professionella plikter efter bästa förmåga – men utan att vara överdrivet bekymrad över hur resultaten kommer att påverka din personliga karriär.
Gita och handling
Namnet Bhagavad Gita kan på svenska översättas med “Herrens sång” och det är en dialog i 18 kapitel mellan Krishna, universums herre, och krigaren Arjuna. Texten återfinns i den sjätte boken av världens längsta episka dikt “Mahabharata” och den har troligtvis tillkommit någon gång mellan 300-talet f.Kr. och 300-talet e.Kr.
Bhagavad Gita inleds på ett slagfält där pandavarnas hårt prövade förkämpe Arjuna står redo att strida om den rättmätiga kontrollen över det förfädernas rike. Motståndarna är hans kusiner kauraverna och hans farbröder och tidigare lärare. Arjuna ställs inför den moraliska tvetydigheten i ett inbördeskrig. Han slits mellan plikten mot släktingarna och forna lärare å ena sidan och sin “dharma” (plikten mot religionen och samhället) som krigare å den andra. Det är därför fullt förståeligt att Arjuna tvekar inför striden.
Krishna har i berättelsen antagit den ödmjuka rollen som Arjunas körsven. Han förklarar för Arjuna att det är omöjligt för någon att helt avstå från handling: “Ingen kan undgå att handla, det ligger i vår natur. Vi drivs av krafter bortom vår vilja, formade av den värld vi lever i.” (3.5). Att välja att inte handla är i sig också en form av handling. Krishna uppmanar Arjuna att fullgöra sina plikter som krigare, oavsett vad han känner inför utsikten att strida mot familj och vänner: “Kämpa för pliktens egen skull och betrakta lycka och olycka, vinst och förlust, seger och nederlag med samma sinnelag. Genom att uppfylla din plikt på detta sätt kommer du aldrig att fastna i synd” (2.38).
Eftersom handling är människans lott uppmanar Krishna Arjuna att utveckla en likgiltig sinnesstämning inför livets skiftande utfall. Istället för att försöka undvika arbetet förespråkar Gitan en icke-fasthållande attityd till handlingens resultat. Genom att arbeta med sin inre frid kan man uppnå ett klart och rofyllt sinne.
Handling utan önskan om resultat
Begreppet “karma” som Bhagavad Gita beskriver kan översättas med “arbete” eller “handling”. Ordet kommer från sanskrit där “kri” betyder “att göra, att handla eller att skapa”. Ordet karma har en rad olika betydelser i hinduisk litteratur, men bland tidiga vediska tänkare syftade karma på utförandet av ett offer och de resultat som följde.
Vid tiden för Bhagavad Gitas tillkomst som var drygt 1000 år senare, hade konceptet karma utvidgats avsevärt. Från och med 500-talet f.Kr. beskriver hinduiska texter vanligtvis karma som varje tanke, ord eller handling och deras konsekvenser i detta eller ett framtida liv.
Handling utan önskan om resultat
Krishna förklarar för Arjuna att hans handlingar bör vara rotade i dharma, det vill säga hans rättmätiga plikter som krigare. Genom att handla i överensstämmelse med dharma utan att fokusera på resultatet kan man nå sann frihet.
Ordet som beskriver den här inställningen är “nishkama” eller “utan begär”. Det innebär den rätta inställningen för att utföra karma. Ur Bhagavad Gitas perspektiv – en syn som delas av många inom den traditionella indiska traditionen – är begäret i grund och botten problematiskt eftersom det hela tiden är upptaget med egot. Genom att minska begäret kan man dock utföra sitt arbete utan att ständigt störas av tankar på vilken beröm eller kritik man kan komma att få efteråt.
Eftersom utfallet av våra handlingar är okänt, uppmanar Gita oss att utföra våra plikter med ödmjukhet och en känsla av att tjäna världen. ‘Sålunda, utan att vara bunden till resultatet, gör alltid vad som behöver göras; för det är genom att handla utan att bli för fäst till resultatet som man når det högsta planet’, som Krishna säger till Arjuna (3.19).
Att handla i flow
I sin moderna klassiker “Flow : den optimala upplevelsens psykologi” (Originaltitel: “Flow: The Psychology of Optimal Experience”) skriver psykologen Mihaly Csikszentmihalyi om det optimala mentala tillståndet som kan upplevas när en person utför en riktigt engagerande uppgift. Csikszentmihalyi beskriver “flow” som ett mentalt tillstånd där man är helt uppslukad av den aktuella uppgiften. I ett sådant tillstånd är all uppmärksamhet fokuserad på just det arbete som utförs för tillfället utan att störas av självupptagna tankar om prestation eller resultat.
Som exempel bad Csikszentmihalyi läsarna att tänka på utförsåkning. Han noterade att när man är helt inne i själva processen finns det inget utrymme för distraktion. Han sa till en skidåkare att “Det finns inget utrymme i ditt medvetande för konflikter eller motsägelser. Du vet att en enda distraherande tanke eller känsla kan få dig begravd med ansiktet ner i snön”.
Csikszentmihalyis forskning tyder på att problem som koncentrationssvårigheter, känslan av att vara avskuren från sitt arbete och allmänt missnöje kan uppstå när människor tappar fokus på uppgiften i sig. Csikszentmihalyi skriver: “Problemet uppstår när människor är så fixerade vid det de vill uppnå att de slutar upp med att njuta av nuet. När det händer förlorar man möjligheten att känna tillfredsställelse.
Handla utan att grubbla
Ett fragmenterat sinne som närmar sig ett arbete eller en handling med tankarna fokuserade på makt, rikedom eller beröm kan inte prestera på topp. Enligt Gita är hemligheten till framgång i karriären att se till att utveckla ett balanserat sinnestillstånd som inte är fixerat vid egot eller personlig framgång.
Det är helt omöjligt att vara riktigt närvarande i olika uppgifter om man samtidigt spekulerar om okända framtida problem eller grubblar över tidigare resultat. Enligt Csikszentmihalyi fungerar “flow-tillståndet” på samma sätt när man aktivt håller sig närvarande och engagerad medan man utför en uppgift.
Csikszentmihalyis tankar om flow stämmer väl överens med Krishnas råd: “Medan de okunniga låter sina handlingar styras av en önskan om resultat, handlar de som är visa för att leda andra utan att vara bundna av sådana begär.” (3.25).
Idéerna om Nishkama karma och ‘flow-tillståndet’ är inte helt identiska, men de delar en viktig och grundläggande tanke: Att fokusera på den aktuella uppgiften utan att tänka på eventuella vinster eller förluster, är nödvändigt för att kunna göra vårt allra bästa.
Robert J. Stephens, Principal Lecturer in Religion, Clemson University
Lorem ipsum dolor sit amet consectetur adipiscing elit dolor
