Får du någonsin den känslan att det inte finns tillräckligt med timmar på dygnet? Att tiden på något sätt rusar iväg från dig, och att det är omöjligt att hinna med allt. Men sedan, när du kliver ut i naturen, känns plötsligt allt långsammare, mer avslappnat, som om tiden på något sätt har förändrats.
Det är inte bara du – ny forskning har visat att naturen kan reglera vår tidsuppfattning.
För många av oss innebär de kombinerade kraven från arbete, hem och familj att vi aldrig känner att vi har tillräckligt med tid. Den upplevda tidsbristen har också förvärrats av digital teknik. Ständig uppkoppling förlänger arbetstiden och kan göra det svårt att koppla bort från vänners och familjens krav.
Modern forskning tyder på att botemedlet mot vår tidsbrist kan finnas i naturen. Psykologen Richardo Correia vid Åbo universitet i Finland har upptäckt att vistelser i naturen kan ändra hur vi upplever tid och kanske till och med ge oss en känsla av att ha ett överflöd av tid. Correia granskade studier som jämförde människors tidsupplevelser när de utförde olika typer av uppgifter i stadsmiljöer och naturmiljöer. Dessa studier visade konsekvent att människor rapporterar en känsla av att ha mer tid när de befann sig i naturen jämfört med när de var i en stadsmiljö.
Som exempel uppfattar människor oftare en promenad i naturen som längre än en lika lång promenad i stadsmiljö. På liknande sätt berättar många att de upplever tiden går långsammare när de utför uppgifter i naturliga gröna miljöer jämfört med stadsmiljöer. Naturen verkar sakta ner och utvidga vår tidsuppfattning.
Det är inte bara vår tidsuppfattning här och nu som verkar påverkas av naturen utan även vår uppfattning om det förflutna och framtiden. Tidigare forskning visar att vistelser i naturen hjälper oss att skifta fokus från det omedelbara ögonblicket till våra framtida behov. Istället för att fokusera på stressen och kraven på allt vi måste hinna med hjälper naturen oss att se helheten. Det här kan hjälpa oss att prioritera mellan kraven så att vi uppnår våra långsiktiga mål istället för att leva i ett ständigt tillstånd av att “precis hålla huvudet ovanför vattenytan”.
Det här beror delvis på att tiden i naturen verkar göra oss mindre impulsiva och det är det som gör det möjligt för oss att skjuta upp den omedelbara tillfredsställelsen till förmån för långsiktiga belöningar.
I sitt förord till den brittiska parlamentariska rapporten om mindfulness från 2015 föreslår Jon Kabat-Zinn att mindfulnessmeditation i slutändan kan förändra “vilka vi är som människor och enskilda medborgare, som samhällen och kulturer, som nationer och som art”.
Den här i det närmaste religiösa entusiasmen för mindfulness förmåga att förändra inte bara enskilda individer utan hela mänsklighetens kurs är vanlig bland förespråkare. Till och med många ateister och agnostiker som utövar mindfulness uppfattar det som att mindfulness har kraften att öka freden och medkänslan i världen.
Diskussionen om mindfulness i media har också varit något obalanserad. 2015 kom boken Buddha Pill som skrevs med den kliniska psykologen Catherine Wikholm. I boken fanns ett kapitel som sammanfattar forskningen om negativa effekter av meditation. Boken fick stor spridning i media, inklusive en New Scientist-artikel, och en BBC Radio 4-dokumentär.
Lika stor var inte mediabevakningen av den dyraste studien i meditationsvetenskapens historia (över 8 miljoner USD finansierat av välgörenhetsorganisationen Wellcome Trust) som kom 2022. Studien undersökte mer än 8 000 barn i åldern 11-14 i 84 skolor i Storbritannien mellan åren 2016 och 2018. Resultaten visade att mindfulness misslyckades med att förbättra barns mentala välbefinnande jämfört med en kontrollgrupp. Övningarna kan till och med ha haft skadliga effekter på de barn som befann sig i riskzonen för psykiska problem.
Hur påverkar naturen vår tidsuppfattning?
Det är ingenting nytt att tid i naturen har många fördelar för vår hälsa och vårt välbefinnande. Att ha tillgång till naturmiljöer som stränder, parker och skogar är förknippat med minskad ångest och depression, förbättrad sömn, minskade nivåer av fetma och hjärt- kärlsjukdomar och ett allmänt förbättrat välbefinnande.”
Några av de redan kända fördelarna kan förklara varför en vistelse i naturen kan förändra vår tidsupplevelse. Vårt sätt att uppleva tid formas av vårt inre biologiska tillstånd och händelserna som pågår i världen runt omkring oss. Som ett resultat av detta kan känslor som stress, ångest och rädsla förvränga vår uppfattning av tidens gång.
Den avkopplande effekten av naturmiljöer kan motverka stress och ångest och det ger i sin tur en mer stabil tidsupplevelse. Faktum är att den brist på tillgång till naturen som vi upplevde under COVID-19 skulle kunna förklara varför många fick en förvrängd tidsuppfattning under pandemin.
På kort sikt kan det vara nödvändigt att få lite avstånd till det livets olika krav för att få nödvändig vila och kunna prioritera om. Det kan minska tidspressen eftersom det hjälper oss att fokusera på de saker som faktiskt måste göras. På längre sikt kan tid i naturen hjälpa till att förbättra vår minnes- och uppmärksamhetsförmåga och det gör oss bättre rustade att hantera alla måsten vi behöver hinna med.
Tillgång till naturen
Att komma ut i naturen kan låta som en enkel lösning men för många människor som bor i stadsområden kan naturen vara svår att nå. Naturinspirerad infrastruktur som träd, skogsområden, parker och kolonilotter i och runt städer är viktiga för att så många som möjligt ska få tillgång till fördelarna som kommer med närheten till vår natur.
Om det inte är möjligt för dig att vistas i naturen finns det andra sätt att ta kontrollen över din tid. Du kan börja med att noggrant gå igenom hur du använder din tid dag för dag under veckan. Att göra en inventering av dina timmar kan hjälpa dig att se var tid slösas bort och hitta lösningar som kan hjälpa dig att frigöra mer tid i ditt liv.
Annars kan du försöka sätta upp tydliga gränser för hur du använder din tid. Det kan innebära att du begränsar hur ofta du kollar e-post och sociala medier eller så kan du boka in raster i din kalender. Att ta kontrollen över din tid och hur du använder den kan hjälpa dig att övervinna känslan av att tiden bara springer iväg.
Artikeln är skriven av:
Ruth Ogden, Professor of the Psychology of Time, Liverpool John Moores University
Professor of the Psychology of Time, Liverpool John Moores University
Jessica Thompson, PhD candidate in Environment and wellbeing, University of Salford
PhD candidate in Environment and wellbeing, University of Salford
Denna artikel är återpublicerad från The Conversation under en Creative Commons-licens. Läs den engelska originalartikeln här .
