För ett par tusen år sedan, och förmodligen långt längre än så, kände människan en kraft i ord som uttalades högt. Tanken var att orden bar med sig av just den kraft som de symboliserade och att ordet “kärlek” därför kunde locka till sig kärlek om det uttalades högt. På samma sätt var det med negativa ord. Orden för mörka och negativa krafter fick man endast viska eller mima, den som var högmodig nog att uttala dem högt kunde komma att bittert få ångra det.
Den här tanken om ordens kraft hittar vi i hela världen och det är den tanken som gett upphov till att vissa ord är bannlysta och tabubelagda. I svenskan är det främst namnen på “Den onde” man ska akta sig för att säga, men även inom Islam bör man inte nämna jihner. Den som dristar sig till att göra det ändå riskerar att råka ut för deras ondska.
Kraften i olika ord visar sig också på motsatt sätt där vi människor genom böner och mantran upprepar det vi vill ska bli sant. Genom uttalandet av ordet drar man till sig det som ordet symboliserar och på det sättet kan man locka in mer glädje, framgång och kärlek i sitt liv.
Så vad har det här med runor att göra? En hel del, faktiskt. I och med att de olika runorna har namn som även är vanliga ord visar de på den kraft som finns bakom dem. Att bokstäverna har olika namn är ingenting konstigt, tänk bara på vårt eget W som uttalas v, men heter dubbel-v. På samma sätt var det med runorna som hade ett utan, men också ett namn. Runan “Reid” (stavningen varierar mellan olika Skandinaviska länder) står för resor och den som får upp den när man kastar runorna kan därför vänta sig resor i framtiden.
Wyrd och Logos
I och med att varje ord innehåller kraften av det ordet betyder det att just ordet “ord” innehåller kraften av alla andra ord tillsammans. Ordet “ord” innehåller ju alla andra ord och det blir därmed det viktigaste ordet i världen. Den här tanken kan vi se att den var stark för ett par tusen år sedan. Många har till exempel läst Matteusevangeliet i skolan och undrat vad de inledande orden “I begynnelsen var Ordet” betyder. Ordet “Ord” blir “Logos” på grekiska och här kan man se att våra förfäder tänkte sig just att det var kraften bakom orden som fanns allra först. Den där energin som sedan blev till ord och som slutligen manifesterade sig själv till fysiska föremål och händelser.
Det här fenomenet ser man även hos våra skandinaviska förfäder där det fanns en runa som betraktades som mer kraftfull än alla de andra. Det var runan Wyrd som ser ut som en väv eller ett keltiskt mönster och som symboliserar alla de andra runorna tillsammans. Om man tar de olika runorna i Futharken och lägger dem på varandra bildar de (skapligt väl) runan Wyrd som därför innehåller alla de andra.
På samma sätt som Logos var populär inom kristendomen (och den Persiska religionen) var Wyrd populär i Norden, antingen som hängsmycke eller som en kraftfull amulett som man kunde ta fram och hålla i när man behövde lite stöd och energi.
Den som vill använda ordens kraft kan köpa en amulett med Wyrd eller försiktigt viska “Wyrd” när man behöver stöttning eller vägledning. Då kommer den urgamla kraften fram och med lite tur känns allting ganska snart lite bättre!
Genom att fortsätta utforska och utveckla våra Anima- och Animus-energier kan vi sträva efter att bli mer helgjutna och integrerade individer. Detta kan innebära att arbeta med våra egna fördomar och förutfattade meningar, att bli medvetna om våra skuggaspekter och att utveckla en djupare förståelse och acceptans av oss själva och andra.
