I och med att mindfulness är något som du kan utöva hemma helt gratis låter det ofta som det perfekta botemedlet mot stress och psykiska hälsoproblem. Mindfulness är en typ av buddhistisk meditation där du fokuserar på att vara medveten om vad du känner, tänker och upplever i nuet.
Det första dokumenterade beviset för detta, som hittades i Indien, är över 1 500 år gammalt. Dharmatrāta Meditationsskriften som är skriven av ett buddhistiskt samfund beskriver olika praktiker och innehåller symtom på depression och ångest som kan uppstå efter meditation. Den beskriver också kognitiva avvikelser förknippade med episoder av psykos, dissociation och overklighetskänslor (när människor känner att omgivningen är “overklig”).
Under de senaste åtta åren har det skett en våg av vetenskaplig forskning inom det här området. Studierna visar att negativa effekter inte är ovanliga. En studie som kom 2022 använde ett urval av 953 personer i USA som mediterade regelbundet visade att över 10% av deltagarna upplevde negativa effekter som hade en betydande negativ inverkan på deras vardagsliv och varade i minst en månad.
Enligt en forskningsöversikt på över 40 års forskning som publicerades 2020 är de vanligaste negativa effekterna ångest och depression. Dessa följs av symtom på psykos eller vanföreställningar, dissociation samt en känsla av rädsla och skräck.
Studierna visade att negativa effekter kan drabba även de som inte tidigare har haft problem med psykisk ohälsa, och detta gällde även när de endast mediterat ganska lite. Trots det drabbades flera av symtom som var kvar under lång tid.
Västvärlden har också under lång tid haft forskningsresultat som visar på negativa effekter som visade sig även på längre sikt. 1976 skrev Arnold Lazarus som är en nyckelfigur i den kognitiva beteendevetenskapliga rörelsen, att meditation kan framkalla allvarliga psykiatriska problem såsom depression, agitation och till och med symtom på schizofreni när den används urskillningslöst.
Det finns forskningsresultat som visar att meditation kan gynna många personers välmående. Problemet uppstår när instruktörer, coacher, videoklipp, appar and böcker inte varnar för de möjliga riskerna.
Ronald Purser är professor i företagsledning och ordinerad buddhistisk lärare. 2023 skrev han i sin bok “McMindfulness” att mindfulness har blivit en slags ‘kapitalistisk andlighet’. Enbart i USA är meditationsindustrin värd 2,2 miljarder dollar (motsvarande 1,7 miljarder pund). De ledande personerna inom mindfulness-industrin borde vara medvetna om problemen med meditation. Jon Kabat-Zinn som betraktas som en nyckelfigur inom mindfulness medgav i en intervju med The Guardian 2017 att “90% av forskningen [om de positiva effekterna] är undermålig”.
I sitt förord till den brittiska parlamentariska rapporten om mindfulness från 2015 föreslår Jon Kabat-Zinn att mindfulnessmeditation i slutändan kan förändra “vilka vi är som människor och enskilda medborgare, som samhällen och kulturer, som nationer och som art”.
Den här i det närmaste religiösa entusiasmen för mindfulness förmåga att förändra inte bara enskilda individer utan hela mänsklighetens kurs är vanlig bland förespråkare. Till och med många ateister och agnostiker som utövar mindfulness uppfattar det som att mindfulness har kraften att öka freden och medkänslan i världen.
Diskussionen om mindfulness i media har också varit något obalanserad. 2015 kom boken Buddha Pill som skrevs med den kliniska psykologen Catherine Wikholm. I boken fanns ett kapitel som sammanfattar forskningen om negativa effekter av meditation. Boken fick stor spridning i media, inklusive en New Scientist-artikel, och en BBC Radio 4-dokumentär.
Lika stor var inte mediabevakningen av den dyraste studien i meditationsvetenskapens historia (över 8 miljoner USD finansierat av välgörenhetsorganisationen Wellcome Trust) som kom 2022. Studien undersökte mer än 8 000 barn i åldern 11-14 i 84 skolor i Storbritannien mellan åren 2016 och 2018. Resultaten visade att mindfulness misslyckades med att förbättra barns mentala välbefinnande jämfört med en kontrollgrupp. Övningarna kan till och med ha haft skadliga effekter på de barn som befann sig i riskzonen för psykiska problem.
Etiska överväganden
Är det då moraliskt rätt att sälja mindfulness-appar, anordna meditationskurser eller till och med använda mindfulness i klinisk praktik utan att nämna de negativa effekterna? Med tanke på vad forskningen visar om hur varierande och vanliga dessa effekter är borde svaret vara nej.
Många meditations- och mindfulnessinstruktörer tror dock att deras övningar bara kan ha positiva effekter och de är okunniga om risken för negativa effekter. Något jag ofta hör från människor som har drabbats av negativa effekter av sin meditation är att lärarna inte tror dem. De brukar bara för höra att de ska fortsätta meditera för att få problemen att försvinna.
Forskningen om hur man kan utöva meditation på ett säkert sätt har i dagsläget bara börjat och det innebär att det ännu inte finns några tydliga råd att ge människor idag. Ett stort problem är att meditation handlar om ovanliga medvetandetillstånd och att vi inte har några psykologiska teorier för att förstå dessa tillstånd.
Om meditation ska användas som ett välbefinnande eller terapeutiskt verktyg idag måste allmänheten informeras om den potentiella risken för negativa effekter.
Miguel Farias, Docent i experimentell psykologi
Miguel Farias works on the psychology of belief and spiritual practices, including meditation. He was a lecturer in Experimental Psychology at the University of Oxford and currently leads the Brain, Belief and Behaviour Lab at the Centre for Trust, Peace & Social Relations, Coventry University.
Denna artikel är återpublicerad från The Conversation under en Creative Commons-licens. Läs den engelska originalartikeln här .
